I förra numret av Olsson & Lugns Skatteskola gick vi igenom hur inkomstslaget tjänst fungerar. Denna gång ska vi titta närmare på inkomstslaget näringsverksamhet.
Inkomstslaget näringsverksamhet
I näringsverksamhet tas resultatet upp från din enskilda firma, ditt enkla bolag och ditt handelsbolag. Här är det viktigt att hålla reda på om det är en aktiv eller passiv näringsverksamhet då det skiljer sig åt hur dessa beskattas. Vilka intäkter och kostnader som ska tas upp i din näringsverksamhet blir för stort att gå in på här. Vi fokuserar istället på vad som sker på själva deklarationen och hur skatten beräknas.
Ditt resultat på sista raden i bokslutet för din enskilda firma förs in på din deklaration och här finns en rad saker att tänka på och några olika skatteplaneringsinstrument att använda sig av innan du får fram ett beskattningsunderlag. Naturligtvis kan du bara låta det ”ramla igenom” och då blir det samma resultat som beskattas som även står på din resultatrapport i bokslutet.
Vill du optimera din skatt så finns en rad olika verktyg och möjligheter för det och tanken är att vi nu ska titta lite närmare på vad det är för några.
Outnyttjat underskott från tidigare år
Finns det minusresultat sedan tidigare år så kan man i näringsverksamheten spara det mellan åren och när du sedan gör plus så kvittas det mot underskottet tills du är på plus igen. Detta betyder att om du har ett inrullat underskott från tidigare år på 100 000 kr och du i år gör en vinst på din näringsverksamhet på 100 000 kr så kvittas dessa och resultatet blir noll och därmed blir ju också skatten noll kronor.
Skogsavdrag och/eller substansminskningsavdrag
Används för att periodisera intäkten om du t.ex. avverkat skog eller utvunnit en naturtillgång. Detta måste återföras det år du säljer fastigheten. Skogsavdrag får göras med maximalt 50 % av vad du köpt din skog för. Det är bara de år man avverkat skog som man kan göra avdrag och då med maximalt 60 % av intäkten. Med intäkt menas också försäkringsersättning. Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kr och bara med hela hundratals kronor.
Substansminskningsavdrag får göras med maximalt det belopp som naturtillgången köpts för.
Detta betyder alltså att om du avverkat skog för 1 000 000 kr så kan du göra skogsavdrag med 600 000 kr. Ditt resultat minskar då med 600 000 kr.
Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto
När du avverkat skog kan du sätta in pengar på ett skogskonto för att jämna ut intäkterna. De beskattas först när du tar ut dom. Samma sak gäller även med intäkter vid upphovsrätt. Då kan du sätta in pengarna på ett upphovsmannakonto och sedan skattas de i den takt de tas ut.
Så varje år måste man titta på om man tagit ut eller satt in pengar på någon av dessa konton. Har man satt in pengar minskar resultatet med motsvarande belopp och har man tagit ut pengar ökar resultatet med det beloppet.
Räntefördelning
Räntefördelning är ganska krångligt och svårt att förstå hur det fungerar. En räntefördelning kan vara antingen positiv eller negativ och det handlar helt enkelt om att man flyttar resultat mellan två inkomstslag, nämligen näring och kapital. Det finns såklart en hel del regler för om man kan eller måste flytta resultatet och här kommer en kort beskrivning av dessa.
För att beräkna hur räntefördelningsunderlaget ser ut så tittar man på balansräkningen i sin enskilda firma. Här tar man mycket förenklat tillgångar minus skulder vid årets ingång och ser vad mellanskillnaden är. När man gjort detta så får man antingen ett positivt belopp eller ett negativt. Om du har mer skulder än tillgångar blir beloppet negativt och då blir den negativa räntefördelningen tvingande. Har du ett negativt belopp på 100 000 kr så tar man det gånger 1,51 %. Summan av detta (1 510 kr) blir din negativa räntefördelning och då är man tvungen att lägga på 1 510 kr i resultatet på sin näringsverksamhet.
“det handlar helt enkelt om att man flyttar resultat mellan två inkomstslag”
Är summan istället plus 100 000 kronor så får du en positiv räntefördelning. Då tar man istället 100 000 kr gånger 6,51 %. Summan av detta (6 510 kr) är frivillig när du vill använda. Väljer du att inte använda den så sparas den till kommande år. Vad händer då om du väljer att använda den? Jo, då flyttar man istället 6 510 kr från näringsverksamheten till kapital.
Och varför gör man då allt detta? Följden av dessa regler blir att om du vårdar ditt företag och till exempel inte tar ut mer pengar än vad resultatet tillåter så blir du ”belönad” och får flytta resultat till inkomstslaget kapital där skatten är lägre. Om du istället lever upp mer pengar privat och tar ut som ”lön” så blir du bestraffad och får betala högre skatt i och med att du blir tvingad att lägga på resultat i din näringsverksamhet.
Periodiseringsfonder
I din näringsverksamhet finns precis som i aktiebolag även möjligheten att resultatreglera med hjälp av periodiseringsfonder. I näringsverksamheten fungerar de som så att du kan sätta av maximalt 30 % av ditt resultat i en periodiseringsfond och därmed flytta den summan mellan åren. Det krävs inte att du sätter in pengar på något konto eller så utan det är bara en avsättning som görs i deklarationen, men kom ihåg att periodiseringsfonden endast kan skjutas på några år och sedan måste du lösa upp den och betala skatt på resultatet. Periodiseringsfonder måste lösas upp senast sjätte året efter det år de sattes av vilket betyder att man hela tiden behöver hålla reda på hur mycket man satte av i periodiseringsfond och vilket år det var
Expansionsfond
Det finns också möjlighet att reglera resultatet med hjälp av en expansionsfond. Hur mycket man kan sätta av till expansionsfond beräknas på samma sätt som med räntefördelning med den skillnaden att man använder balansräkningen vid årets utgång. Även här blir man ”belönad” om man har ett fint och välmående företag med bra eget kapital. Kommer du här fram till att du har 100 000 kr mer i tillgångar än skulder så betyder det att du maximalt kan ha 128 210 kr i expansionsfond då man tar summan och gångrar med 128,21 %. Observera att denna siffra varje år talar om hur mycket du kan ha i expansionsfonden vilket betyder att om du försämrar ditt eget kapital så kan du också tvingas att lägga tillbaka expansionsfond.
Expansionsfonden fungerar som så att när du sätter av till expansionsfond (även här bara en sak man gör i deklarationen) så betalar du in expansionsfondskatt. Den skatten är lika hög som bolagsskatten (för närvarande 21,4 %). När du sedan löser upp expansionsfonden så får du tillbaka skatten som du betalat, men i gengäld läggs ju summan som du löst upp till på årets resultat från näringsverksamheten.
Pensionssparande
Du kan på din deklaration i inkomstslaget näringsverksamhet göra avdrag för pensionsinbetalningar som du gjort under året. Det går att göra avdrag med maximalt 35 % av årets resultat. På det avdraget som du gör för pensionssparande betalar du 24,26 % i särskild löneskatt.
Vad blir skatten?
Nu har vi gått igenom de flesta justeringar som kan göras på ditt bokförda resultat innan du får ett slutligt resultat från din näringsverksamhet på din deklaration. När du fått fram resultatet som vi räknar med är 200 000 kr så dras det av 25 % som en schablon på egenavgifter. Detta görs för att egenavgifterna är en kostnad i näringsverksamheten och ska alltså sänka resultatet. Att det blir en schablon beror på att man inte innan kan säga exakt hur mycket som kommer betalas i egenavgifter. Nästkommande år läggs schablonavdraget som en pluspost och räknas av mot det som verkligen blev. Egenavgifterna är för närvarande 28,97 %, men sedan justeras denna med bl.a. en nedsättning på 7,5 % om man har en aktiv näringsverksamhet och ett resultat över 40 000 kr. Maximal nedsättning är 15 000 kr. Vissa år blir nedsättningen lägre än 7,5 % då det beror på den procentuella fördelningen mellan egenavgifterna och den allmänna löneavgiften. Sedan finns det också regional nedsättning av egenavgifterna.
Det är resultatet som blir kvar sedan (150 000 kr) som blir ditt resultat från näringsverksamheten. Detta resultat kan du likställa med att du får en bruttolön från din arbetsgivare. Det vill säga, det är på detta resultat du sedan betalar kommunalskatt osv (se Olsson & Lugns Skatteskola nr 1
Hoppas du har kunnat ta till dig några saker vad gäller näringsverksamhet som du inte hade koll på tidigare. I nästa nummer av Olsson & Lugns Skatteskola kommer vi gå igenom det sista av de tre inkomstslagen, nämligen inkomstslaget kapital.