Avdrag

Olsson & Lugns skatteskola för företagsamma människor Nr 5

Nu har vi kommit till sista numret av Skatteskolan. I de tidigare numren har vi gått igenom hur de olika inkomstslagen fungerar och även fördjupat oss i beskattning av fastigheter.

I denna sista delen ska vi försöka oss på att dra lite slutsatser och använda oss av vår nyvunna kunskap, men först lite allmänt om skatteplanering.

Skatteplanering kan för många ha en negativ klang, men då tänker nog de flesta på skattefusk och att undanhålla inkomster. Det är inte vad vi sysslar med här utan skatteplanering och skatteoptimering för oss handlar om något helt annat. Är det så att du är ute efter att undanhålla och fuska så sker det ju oftast genom att inte ta upp intäkter och till det behövs ingen kunskap eller rådgivning. Dessutom är det straffbelagt.

När vi pratar om skatteplanering så är syftet att minska dubbelbeskattning och att minska inkomstskatten totalt. För att kunna göra detta behöver man ha kunskap om alla regler och verktyg som finns för att resultatplanera. Det vi kommer gå igenom är våra strategier och resonemang kring hur man bäst skatteoptimerar och här är alla olika och mycket beror ju självfallet på vilka mål och möjligheter du som företagare har. Dessutom till skillnad mot vad många tror så finns det inga banbrytande hemligheter eller tips som gör att du slipper undan massor av skatt. Går det bra så måste du betala skatt- så är det bara. Skillnaden ligger i att betala rätt skatt när du planerar eller att du betalar för mycket skatt i onödan om du inte planerar.

camilo-jimenez-49h5yXieSSM-unsplash.jpg

Skatteplanering handlar om

att inom lagens gränser optimera skatten

 

I Skatteskolan har vi inte tagit upp vad som händer innan deklarationen, men här kan vara på sin plats att nämna några ord om det. För att sänka din skatt är det viktigt att du gör alla avdrag i näringsverksamhetens bokföring som du har rätt till. När alla intäkter och kostnader är bokförda finns det några saker till i bokföringen som påverkar resultatet innan det kommer till deklarationen. Det är bokslutsdispositioner såsom överavskrivningar och lagerreserv. Har du inventarier eller byggnadsinventarier i din enskilda firma (maskiner, vindkraftverk osv) så kan du skattemässigt skriva av dessa snabbare än vad du gör bokföringsmässigt och då kallas det för överavskrivning och detta sänker alltså ditt resultat. Om du inte gör så många nyinvesteringar så kommer till slut de bokföringsmässiga avskrivningarna att ”hinna ifatt” överavskrivningarna och mot sluttampen blir det då så att du blir tvungen att återföra överavskrivningar samtidigt som du gör de bokföringsmässiga avskrivningarna och det blir då ett nollsummespel. Har du t.ex. djur i din enskilda firma som räknas som lager så kan du även skattemässigt göra en reservering på 15 % av värdet och därmed sänka ditt resultat med det beloppet.

Utgångspunkten är alltså att alltid titta vad som går att göra i din enskilda firma innan du för över till deklarationen. Har resultatet väl hamnat på deklarationen så går det ju inte att ”backa”.


Ska man alltid försöka få så lågt resultat som möjligt då? Nej, det tycker inte vi. Så länge du inte går över brytpunkten för statlig inkomstskatt på ditt resultat från näringsverksamheten tillsammans med dina eventuella tjänsteinkomster så finns det enligt vår mening ingen vits med att skatteplanera överhuvudtaget.  Men då relativt många av er företagare har företag som går riktigt bra tillsammans med kanske övriga inkomster så ska man titta på detta.

Steg 1 är alltså att alltid se till att ligga vid brytpunkten för statlig skatt och för att hamna där behöver man titta på sina tjänsteinkomster tillsammans med resultatet från näringsverksamheten på sista raden i deklarationen. Därför är det bra att göra bokslutet för näringsverksamheten samtidigt som deklarationen och justera överavskrivningar m.m. så ”rätt” resultat kommer in på deklarationen. Detta betyder också att svajar resultatet mycket mellan åren så får du jobba mer med t.ex. periodiseringsfonder och överavskrivningar än om resultatet är relativt jämt över åren.

Steg 2 är att fundera över hur du är som person. Vissa vill inte ha någon diffus skatteskuld som de går och bär på i form av periodiseringsfonder och annat, medan andra sover lika gott om natten ändå. Det finns två parametrar här som vi tycker är viktigt att ta hänsyn till. Det ena är att historiskt sätt så har skatten alltid blivit lägre, men precis som med att aktier historiskt alltid stigit i värde så är det ingen garanti för att de fortsätter göra det i framtiden. Väljer du spåret att skjuta skatt framför dig så behöver du ha koll på hur stor snöbollen du rullar framför dig är och att förr eller senare blir det töväder och dags att betala skatten. Du måste helt enkelt se till att du har likviditet att betala skatten med den dagen du måste och också försöka parera så att allt resultat inte behöver lösas upp samtidigt då det ju blir mycket skatt i form av statlig skatt.

ospan-ali-6ztkxd-DH-A-unsplash.jpg

Kvitta underskott i näring

Om du har en nystartad näringsverksamhet som gör ett minusresultat så får du de första fem åren kvitta det underskottet mot tjänsteinkomster. Detta får göras med maximalt 100 000kr/år. Följden av det blir att du minskar din beskattningsbara inkomst och därmed skatten. Om du framöver tror att du kommer göra ett plusresultat på din enskilda firma så kan det dock vara en dålig idé att kvitta på det här sättet. Anledningen till det är att när du gör kvittningen så slipper du betala kommunal inkomstskatt på beloppet, men om du istället sparar underskottet i näring och kvittar mot framtida vinster så slipper du ju även betala egenavgifterna på det beloppet.

Dessutom om du minskar din tjänsteinkomst så minskar du ju också din pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst.

Överföring av RUT och ROT

I tidigare nummer av Skatteskolan har vi tagit upp hur skattereduktion för rutarbeten och rotarbeten fungerar, men en annan sak som man kan ha nytta av är att det i deklarationen finns en möjlighet att överföra avdragen mellan sig själv och sin make/maka.

Detta betyder att om du inte har möjlighet att utnyttja hela skattereduktionen för rutarbeten eller rotarbeten så kan du överföra den skattereduktionen till din make/maka förutsatt att denne uppfyller kraven för skattereduktionen (är skriven i bostaden, inte närstående till utföraren osv). Detta gör att den outnyttjade delen inte behöver gå förlorad för som bekant får man inte spara skattereduktioner mellan åren.


Två saker att tänka på i näringsverksamheten

Två parametrar som enligt vår erfarenhet tas lite för lätt på är:

·         Aktiv/passiv näringsverksamhet

·         Fördelning av resultat mellan makar

 

Det är ganska vanligt att det går slentrian i detta och att man inte tänker på varje år om det är en passiv eller aktiv näringsverksamhet som bedrivs. Dessutom är det vanligt att fördelningen av resultatet mellan makar är som den alltid varit eller ännu värre- fördelningen ändras varje år efter vad som passar bäst skattemässigt.

Det finns ganska många rättsfall på området som om något borde göra att alla tänker till lite extra så att deklarationen speglar verkligheten. Detta kanske inte är vinnartipset som gör att du kommer sänka din skatt rejält utan se det istället som att det är det tipset som räddar dig undan från att betala mer skatt, nämligen i form av skattetillägg.

 

Vad gäller aktiv och passiv näringsverksamhet så handlar det om att titta på hur pass aktiv du är i din näringsverksamhet. Med aktiv menas att du ska ha ägnat minst en tredjedel av en heltidsanställning på arbete i din näringsverksamhet, men det finns några rättsfall som godkänner mindre tid förutsatt att allt arbete som behöver göras i näringsverksamheten har utförts av näringsidkaren själv. Varför är det då viktigt att hålla reda på om näringen är passiv eller aktiv? Jo, därför att det är olika mycket och olika typer av skatt som betalas. På en aktiv näringsverksamhet betalar du egenavgifter medan du på en passiv näringsverksamhet betalar särskild löneskatt.

 

När det gäller fördelning av resultat mellan makar så måste du ha det sunda förnuftet med dig. Här gäller det att fastställa om det är en gemensamt bedriven näringsverksamhet eller om den ena makan är medhjälpande maka. För att kunna fastställa detta behöver du titta på om det finns en som kan anses vara företagsledare. Då tittar man särskilt på verksamhetens art, makarnas arbetsuppgift i företaget samt om makarna har utbildning som är lämplig med hänsyn till arbetsuppgifterna i företaget.

Kommer du fram till att det är en gemensamt bedriven näringsverksamhet (båda makarna är företagsledare eller ingen är det) så är friheten att fördela resultatet något större, men som huvudregel ska det delas lika. Inkomstuppdelningen bör i första hand göras efter vad makarna avtalat, men bör om det är skäligt jämkas efter makarnas respektive arbetsinsatser i företaget. Finns inget avtal bör resultatet delas lika.

Kommer du fram till att t.ex. du är företagsledare och din make är medhjälpande make så får du inte fördela ett underskott utan hela underskottet ska tas av dig. Huvudregeln är således att allt fördelas på företagsledaren, men undantagsvis kan viss marknadsmässig ersättning fördelas till din make. Det betyder att marknadsmässig ersättning för arbetsinkomst samt skälig avkastning för äganderätt eller kapitalinsats får fördelas till den medhjälpande maken. Du får inte fördela så mycket till den medhjälpande maken att det uppkommer ett underskott i näringsverksamheten.

alex-iby-LaHo9Set3bI-unsplash.jpg

Ord på vägen

Nu har vi kommit till vägs ände för den här Skatteskolan och vi hoppas att du lärt dig något på vägen. Sannolikt har du också insett att det finns skatterådgivare, skattejurister och experter av en anledning. Det är ett svårt och komplext område och det är lätt att missa något eller gå fel i djungeln av lagar och regler och undantag. Och du- det är värt några kronor i arvode till en expert med tanke på hur dyrt det kan bli om du gör fel i din deklaration. Vi hoppas ändå att du fått viss förståelse så du kan ställa de rätta frågorna till din konsult och även stanna upp och tänka efter före du gör något.

Sammanfattning

  • Jobba på att skapa en lönsam näringsverksamhet

  • Ta ut lön till brytpunkt varje år

  • Tänk igenom vilken strategi du är bekväm med. Känns det ok att skjuta skatt framför dig eller sover du bättre om du får beta av varje år?

  • Mota Olle i grind genom att se till att rätt resultat hamnar i inkomstslaget näringsverksamhet på deklarationen

  • Var medveten om vad de olika skatteplaneringsinstrumenten innebär

  • Ha koll på uttag från din näringsverksamhet i förhållande till resultatet så du vårdar företaget

  • Ta hjälp när du är osäker

Reparation och underhåll på fastigheter

Inkomstskattelagens 19:e kapitel (§2) reglerar vilka kostnader i samband med reparation och underhåll av fastigheter som får göras omedelbart avdrag på och vilka som måste aktiveras och skrivas av under flera år.

Så här står det:

Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden

Vilket betyder att normalt underhåll av fastigheter får dras av direkt medan om man förbättrar, bygger till- om eller nytt så får det inte göras direktavdrag.

Det kan vara svårt att veta vad som menas med förbättring och det finns en rad rättsfall på området. Den vi ska titta lite närmare på här gäller byte av fönster där det precis kommit en intressant dom från Högsta Förvaltningsdomstolen.

Ett fastighetsbolag hade rustat upp alla sina fastigheter där de renoverat stammar, avlopp, badrum, fönster, fasad och tak. Samtliga kostnader förutom en del av badrumsrenoveringen hade dragits av direkt. Skatteverket godtog detta förutom vad gällde en del av kostnaderna för fönsterbytet.

De gamla fönstren var tvåglasfönster med träram som satts dit under 1930-1960-talet. Nu hade nya treglasfönster med aluminiumram ersatt de gamla.

Detta överklagades av fastighetsbolaget, men förvaltningsrätten i Malmö avslog överklagandet. De menade att de nya fönstren var en förbättring mot de gamla och således skulle avdraget begränsas till vad det hade kostat att sätta in likvärdiga fönster som de gamla.

Även Kammarrätten i Göteborg avslog överklagandet på samma grunder. Men Högsta Förvaltningsdomstolen var alltså av en annan åsikt.

De tittade på frågan om utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden ska få dras av i sin helhet såsom utgifter för reparation och underhåll.

De tittade på frågan om utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden ska få dras av i sin helhet såsom utgifter för reparation och underhåll.

Efter att ha tittat på många andra rättsfall på området så kom de fram till att när en fastighetsägare utför arbeten på en byggnad så sker detta i regel med sådan teknik och med sådant material som är vanligt förekommande på marknaden och därmed lättillgängligt. Enligt Högsta Förvaltningsdomstolens mening så måste det framgå att det rör sig om en mer markant förändring som kan anses höja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.

Bytet av fönstren har inneburit en högre energieffektivitet och lägre underhållskostnader till följd av den allmänna tekniska utvecklingen på området. Alltså kan det inte röra sig om en sådan förbättring för vilken en årlig värdeminskning ska göras. Utgifterna får därmed dras av i sin helhet och fastighetsbolaget fick till slut rätt.


För den intresserade följer här i korthet några av de fall som Högsta Förvaltningsdomstolen tittade på i sin utredning:

RÅ 1977 ref 85: Yttre träpanel på bostadshus hade bytts pga slitage. Fastighetsägaren hade beklätt väggarna med kalksten istället för ny träpanel. Dessutom hade husets sockel och grund förstärkts. Avdraget begränsades till den beräknade kostnaden för en panel av ursprungligt eller likvärdigt material. Resterande del fick alltså aktiveras och skrivas av över flera år.

RÅ 1982 Aa 35: Här rörde det sig om byte av en oljeanläggning mot ett ytjordvärmesystem. Samma bedömning gjordes som ovan nämnda fall.

RÅ 1984 1:95 Isolering med mineralull hade utförts istället för omdrevning mellan timmerstockar. Detta blev omedelbart avdrag.

RÅ 1986 ref. 115: Ett äldre värmesystem bestående av kakelugnar och kaminer hade ersatts med elvärme. Dessutom hade murstockar och en öppen spis reparerats. Detta blev omedelbart avdrag.